Det händer en hel del saker nu som min introverta hjärna inte riktigt fixar att ta hand om samtidigt. Det betyder att mina känslor åker berg och dalbana just nu och det hjälper definitivt inte att ha mens i samma veva. Hormonnivåerna ligger på topp så att säga. 

Hursomhelst. Det som händer är en massa saker samtidigt.. Jag har sedan i söndags blivit ägare till en Volvo S60, den mesta av min lediga tid går åt till att plugga körkortsteori och idag har jag vart ute tillsammans med pappa och övningskört. Det gick över förväntan måste jag säga och det är så skönt att köra en bil utan växelspak. Nu kan jag koncentrera mig på allt det som händer utanför bilen istället för att dela fokusen mellan växelspaken och omvärlden. Automatbil är verkligen framtiden! 

Det andra som händer är att jag kommer få ta mer ansvar på jobbet. Jag kommer få en "viktigare" roll. Det kommer hamna en massa saker på mina axlar och jag kommer få göra sånt som verkligen kommer utmana mig och min introverthet.. Vilket kommer vara bra för mig. Det är en utmaning jag behöver just pga det och som jag vill ha! Det är både spännande och lite skrämmande på samma gång. 

Det tredje är att jag idag har vart på besök hos diabetessköterskan igen där hon tog blodtryck, långtidssockret och mitt blodsocker. 

Blodtrycket låg bra, blodsockret låg på 6,5 vilket också var bra och det bästa av allt! Långtidssockret har gått från 98 till 79 och idag till 47! Jag kunde inte låta bli att sitta där och flina som ett fån resten av besöket. Det trodde jag inte! Hon hade innan gissat att det skulle ligga på 55-60 och sa själv att hon höll på att tappa hakan där inne på labb när resultatet kom fram. 

Det gör mig så glad! Det innebär nu att jag kommer vara godkänd för att få göra den förbaskade operationen som jag har väntat så länge på! Så i morgon ska jag höra av mig till Skönvikt och sedan till doktorn som då kommer att få skicka remissen igen. 

Och det som gör att det blir lite jobbigt för mig då och som får mig att vilja krypa ihop i en boll och stortjuta är att allting verkar ska hända på samma gång. 

Det gör mig lite orolig över vad de kommer säga på jobbet nu när jag är på väg in i allt det nya jag ska lära mig ska ta körkort och kanske få tid till op i sinom tid. Kan de vägra mig att göra något av det? Jag känner att jag ju har ett liv utanför jobbet också och jag hoppas att de förstår det. Det kan inte bara vara på deras villkor menar jag.. 

Men det är iaf vad som händer just nu. Alltihop på en och samma gång! 

 

britta

2 september 2015 20:38

Förstår din känsla eftersom vi tänker och känner lika när det blir "för mycket" omkring en. Men vad det gäller jobbet och med tanke på att de nu vill ge dig större ansvar = att de gillar dig som anställd och framförallt litar på dig, så tror jag inte att du har något som helst att oroa dig för. Som arbetsgivare är man nog beredd på att vad som helst kan hända i de anställdas privatliv och om det dessutom är en person som de känner att de vill ge mer ansvar och inflytande så löser man det tillsammans på bästa sätt för bägge parter. Så vill jag tro att det är i alla fall och hoppas att jag har rätt.
Ha det bra och lycka till med allt det nya som händer i ditt liv nu...tänk på det med glädje och tillit till att allt går bra så gör det det också!
Britta

http://fixan.bloggproffs.se

Pernilla

2 september 2015 22:39

Hej och tack för dina ord!
Har känt mig ovanligt uppåt hela dagen och det är nog just för att jag som du säger tänker på alltihopa med glädje. =)
Det känns som om det inte kan gå fel just nu! Eller att jag iaf inte tänker låta det gå fel!
Ska ta ett snack med cheferna nu i dagarna om mina planer för körkortet. De har ju inget annat val än att gå med på att ge mig ledigt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Efter 8 år på bloggplatsen har jag bestämt mig för att byta bloggportal till blogg.se Det beror mest på att bloggplatsen fortfarande använder sig av flash och att datorerna hemma har blivit lite för moderna för adobe. :P   Så nu kommer jag ...

Long time no see. Jag vet inte ens vad jag vill med det här längre eller hur jag egentligen tänker om det men jag försöker en gång till och kanske att det blir väldigt sporadiskt eller att jag kanske lyckas hitta gnistan igen så att det blir lite m...

Islänningen Kalle.       TInkern/Irish coben Annie.           Annie med dottern Vilja.       Ursöta lilla Vilja.           Vilja och Caroline.      ...