Direktlänk till inlägg 19 juli 2015

Födelsedagen.

Av Pernilla - 19 juli 2015 15:47


Klockan var runt 14 när E blev avlämnad utanför min dörr och med sig hade hon påsar det klingade misstänkt om.

Vi satte oss i köket och lyckades smutta i oss 1 flaska Asti och 2 Mija på en sådär 3 timmar vilket betyder att vi tog det i lugnt tempo och även om jag inte blev berusad så kände jag av alkoholen i kindernas värme.

Vi pratade, skrattade, inspekterade trädgården och de tillhörande rabatterna jag svär så mycket om och fortsatte stoppa i oss Noblesse och smutta på drickat innan L och C kom med bilen och plockade upp oss.

 

Vi for mot Östanvik men vek av ner mot Östansjö där den första överraskningen skulle äga rum och svängde upp mot bondgården som drivs att C´s mamma och pappa (med familj).

Jag hade känt på mig att det skulle bli det här i flera dagar och blev såklart inte besviken när vi promenerade bort till hästarnas hage och gick innanför tråden. Jag har ingen aning om hur jag kunde misstänka det heller då jag inte hade fått fler ledtrådar än att jag skulle ha på mig tåliga kläder och gärna jympadojjor. Men det kanske räckte för att jag skulle fatta misstankar!

Vi skulle rida! Vi hinner klampa ut i den väldiga hagen och halka omkring i leran en stund innan vi tar oss bortåt där hästarna förnöjsamt står och smaskar gräs på en kulle. C fångar in en av hästarna och resten hänger på oss tillbaka mot grinden alldeles intill stallet då det börjar spöregna.

Vi tittade villrådigt på varandra en stund innan vi beslöt oss för att vänta och se om molnen skulle lätta så vi släppte hästarna igen och gick tillbaka till bilen.

Jag måste erkänna att jag blev en aningen lättad. Jag blev så fruktansvärt nervös över tanken att rida. Inte bara det att det är 12-13 år sen senast jag satt på en häst utan också för att jag inte känner dessa hästar alls, jag vet inte alls hur de är och vad de har för personligheter. Såklart också lite oro över att ens komma upp och tycka synd om den stackars hästen som skulle bli tvungen att bära på mig. Ugh.

Men ååh känslan att få stå där bredvid dessa kraftfulla djur på 800kg+ och smeka pannan och mulen. LYCKA!

 

 

 

Vi åkte iaf vidare till huset hos C där vi skulle vara och förrätten serverades i form av en brödskiva med gott kladd i botten, lax, räkor, rödlök, sallad och garnering i form av dill och citron. Otroligt gott!

 

 

 

När förrätten var uppäten åkte huvudrätten in i ugnen och vi satte oss vid bordet igen och pratade en massa, skrattade och hade allmänt trevligt.

Så fort jag kom innanför dörren så blev jag i vanlig ordning upphånglad av chihuahuan Hugo!

 

 

Den lilla sötbullen! Han ska gärna upp i knät och när han väl är där ska han överösa mig med sin kärlek i form av pussar i hela ansiktet. Gärna runt munnen (i munnen) och ner på och under hakan. Lilla hjärtat!

 

Vi gick ut en sväng så att hundarna fick göra ifrån sig och samtidigt fick jag kika på alla djuren de har uppe vid huset. Bla kaninerna, marsvinen, fåglarna, baggen och kycklingarna med tuppkam!

Fy vad jag önskar att jag hade fått växa upp som C och hennes syskon fått göra!

Jag skulle med glädje jobba på en bondgård och allt vad det innebär! Riktigt kroppsarbete till att börja med och det är väl att jobba på riktigt?

 

Vi gick in igen och det blev middag. Ugnsrostade potatisklyftor, rödlök och paprikaringar (?) till ett riktigt gott fläskkött med 2 olika såser och sparris. Så gott!

Medan vi plockade av bordet passade jag på att fota lite grann! Var ju såklart inte dummare än att jag tog med mig kameran!

 

   

 

Efterrätten intogs strax därefter och den bestod av en mjuk chokladkaka av något slag med en klick vispad chokladgrädde! Så mumsigt! Och alldeles alldeles lagom storlek.

 

 

L, C och Hugo.

 

Sen blev det dags för att hoppa i badtunnan med först en tur upp på övervåningen för att hämta en högtalare.

Jag har hört många gånger att det spökar i huset men eftersom att jag inte vart med om något där själv så är det kanske lite svårt att greppa. Men jag blev iaf ombedd att följa med upp och det gjorde jag så gärna! Vi tog trappan upp och högst upp i trapphuset finns en dörr så C öppnade och vi travade efter. Direkt jag klev över tröskeln och kom in i hallen uppe var det som att kliva igenom ett motstånd av något slag. Allting blev tungt, och håret på armarna ställde sig på ända. Vi fortsatte in i brorsans tvrum och ju längre vi gick ju "jobbigare" blev det. När vi klev in i ett litet rum innanför "tvrummet" så gick det en rysningen nerifrån ansiktet och upp i hårbottnen på mig. Den var så kraftig att det kändes som om allt hår på huvudet stod rakt upp. Det är svårt att förklara så att en blir förstådd riktigt men det kändes som om det var något nästan elektriskt. Det var alltså tuppskinn i hela ansiktet och upp i hårbottnen men mycket mycket kraftigare. Den känslan har jag vart med om 1 gång tidigare och det var under en sittning med ett medium, tror att jag beskrivit den känslan förut. Och rätt som det var så bara försvann det, det kändes som vanligt igen och inga mer rysningar.

Det var skithäftigt! Jag är ganska lättad över att jag inte såg någonting men det var så häftigt! När vi fortsatte att gå runt där uppe så for någonting i golvet i det lilla rummet där vi varit men ingen ville gå tillbaka och kika så vi tog med oss högtalaren och gick ner istället.

 

 

Sen blev det tunna! Har sagt det förr och säger det igen! MÅSTE.INVETSTERA.I.EN.BADTUNNA.NÄR.VI.HAR.HUS

Så underbart skönt!

Efter att vi setat i vattnet en stund kände E sig inte nåt pigg längre och hennes chaufför kom och hämtade henne, klockan var då kring 22.30 Vi andra stannade i tunnan i ungefär 1 timme till innan vi klev ur och satte oss i uterummet igen och fortsatte snacka.

00.30 kom min skjuts och jag packade ihop alla mina grejer och fick hjälp att bära ut det stora paketet jag fått och så åkte jag hem. Hade så trevligt igår! Och är så tacksam över att jag har så fina vänner!

Idag är jag inte så hemskt uppkäftig och även om jag inte blev full igår så känns det idag att jag druckit. Har haft ont i huvudet större delen av dagen och vart så hemskt trött att jag fick lov att ta en tupplur nu på eftermiddagen!

Men innan det kom svärmor och hennes karl hit med sin bruna labbevalp och drack lite kaffe samt lämnade en present till mig. ^_^

 

Jag är så tacksam över att ha så fina människor runt mig.   

 

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pernilla - 26 februari 2019 08:27

  Efter 8 år på bloggplatsen har jag bestämt mig för att byta bloggportal till blogg.se Det beror mest på att bloggplatsen fortfarande använder sig av flash och att datorerna hemma har blivit lite för moderna för adobe. :P   Så nu kommer jag ...

Av Pernilla - 24 februari 2019 15:36

Long time no see. Jag vet inte ens vad jag vill med det här längre eller hur jag egentligen tänker om det men jag försöker en gång till och kanske att det blir väldigt sporadiskt eller att jag kanske lyckas hitta gnistan igen så att det blir lite m...

Av Pernilla - 5 september 2017 16:19

Islänningen Kalle.       TInkern/Irish coben Annie.           Annie med dottern Vilja.       Ursöta lilla Vilja.           Vilja och Caroline.      ...

Av Pernilla - 7 juni 2017 21:03

       

Av Pernilla - 9 december 2016 17:36

                 

Skapa flashcards