Nu så här i efterhand när jag har fått reflektera lite över dagens händelse så känns det lite bättre.

Jag hade ingen aning om att jag var så pass provocerande när jag inte ens försökte att vara det.

Det känns fint att få vara en nagel i ögat på den rödhåriga människan på Bykrogen i Orsa.

Hennes uppförande kommer ju aldrig att vara okej och kommentaren kommer för alltid ligga i mitt bakhuvud och gnaga men I am a bigger person. (i flera betydelser) ;D

Ska trycka i mig några ägg nu och fortsätta titta lite på G.G innan det är dags att grisa ner mig i sängen och sova. Hoppas också på att axel och nackvärken kommer försvinna nu när jag återigen får ligga i en bekväm säng och inte på soffdynor på golvet.

Ska klappa lite extra på valkarna innan jag somnar, promise!

"Har du tittat dig i en spegel nångång så att du sett hur du ser ut?"

- Rödhårig fyllotant på Bykrogen i Orsa idag.

Min första reaktion var den evigt återkommande skammen med hettande kinder och ett frampipet "Jo flera gånger" innan hon passerade bordet. Jag tillsammans med pappa och lillasyster hade precis kommit från ett besök hos farmor och hade då bestämt oss för att käka lite innan vi fortsatte hemåt.

Hade ganska nyligen fått in maten och hade nog inte ens hunnit äta en fjärdedel av den, pasta Indiana, innan hon försvunnit och aptiten med henne.

Kunde inte få ner en bit till.

Den andra tanken var såklart att jag hade velat svara något dräpande tillbaka, gärna något om AA då det var tydligt att detta var en alkoholiserad människa. Men jag är bättre än så.

När vi kom ut i bilen var tårarna inte långt borta men jag pressade ner dem och jobbade på att andas djupt för att lugna ner mig.

Vi åkte och tårarna ville gärna komma fram flera gånger under resan hemåt men efter ett tag utbyttes de istället mot ilska.

Vem fan tror hon att hon är? Jo jag vet precis hur jag ser ut och hur jag har sett ut de senaste 20 åren. Trodde hon på allvar att det var någon nyhet för mig hur jag ser ut?

Och vem fan tror hon att hon är när hon tar sig rätten att fråga mig något sådant? Egentligen var det ju inte ens en fråga, det låg ett konstaterande under frågan, en uppfattning som hon tyckte att hon borde dela med sig av till mig.

Och jag har inga problem med att hon tänker och tycker precis vad hon vill om mig och hur jag ser ut men det är fan inte okej att komma fram till mig och berätta det. För jag vet redan.

Och jag vet att jag inte ska ta åt mig men när det gäller åsikter om min person så suger jag åt mig som en urvriden trasa. Så har det alltid varit. Men hon har ingen aning om hur min situation ser ut öht och hon har ingen jävla rätt att anta en massa saker om mig.

Det är inte okej att vara tjock eller ful för den delen (jag antar ju att hon menade båda delarna) och det ska tjocka och fula människor veta! För så funkar det i vårt samhälle. Tjocka människor som redan är en ganska utsatt grupp ska tryckas ner ytterligare i skorna och sättas på plats.

Det här är också en av anledningarna till att jag är så nöjd med att bo i Furudal för här behöver jag (oftast) inte utsätta mig för andra människor, här är jag osynlig på nåt sätt och människorna jag träffar här vet redan vem jag är och dem behöver jag inte oroa mig för på samma sätt.
Tanken slår mig också att en vuxen människa inte har mer vett i skallen än så är ganska fantastiskt...

Slutsatsen blir väl att jag återigen påminns om vem jag är och hur jag ser ut, som om jag inte vore medveten om det varje sekund utan att en försupen kärring ska behöver upplysa mig om det. 

Vad är det för fel på den här världen? 

Jag ville genast sätta igång med att banta såklart fast att en sida av mig nu någon timme senare vill vara envis och strunta blankt i vad hon sa och trycka i sig en stor chokladkaka bara för att jag är tjock och kan.